Idag fyllde jag 47 år det känns kanske en smula ödesmättat och jag undrar hur jag klarade mig så länge?

Det blir inga större utsvävningar i den här åldern utan jag åt lite tårta och fick en jacka i present. Bägge barnen var hemma och vi umgicks en del. Skriver inte mer nu utan funderar på att gå och lägga mig. Om gud vill så lever jag imorgon också. Under tiden säger jag:

Grattis Christer!

Hur många får det plats?